såsom..
Jag har på C's uppmuntran lånat hem en bok från biblioteket "att hitta hem- vuxna adopterade från korea berättar". Ni som känner mig vet hur jag slukat böcker förr i tiden, och visst är det lätt att falla in i gamla vanor. Satt uppe och läste alldeles för länge om olika människors känslor, tankar och bakgrund. Vissa människor träffade precis punkterna man själv upplevt, tankarna som flugit förbi, skammen, osäkerheten i andra relationer etc.
Andra livshistorier liknar inte min egen ett dugg förutom på den punkten att komma från korea. Ett genomgående drag, som jag delvis känner igen hos mig själv, är just lärdomen man förr eller senare upplever "man är sin egen lyckas smed". Samtidigt är det många som skyller sina problem på att vara adopterad, förlorade relationer, traumat, spruckna minnen, vidriga minnen.
Poängen är, att jag aldrig tänkt tanken på att det är för att jag är adopterad. Min bortförklaring till mina jobbiga grejer har vart hur jag ser ut. Och eftersom jag kom hit pga det.. så likt, fast ändå inte riktigt.
En kvinna berättade hur svårt hon hade att inleda relationer i vuxen ålder pga senare separationsångest. Det ska väl tilläggas att hon var uppåt åren då hon kom hit och sådär. Och riktigt så är jag väl inte, jag tycker att det är väldigt trevligt att lära känna nya människor... Men samtidigt finns det en gräns mellan bekanta, och riktigt nära vänner. Att korsa en sån gräns är väl ett riktigt eldprov för stackarna:p för jag vet att jag reagerar helt knas ibland.
För när jag tänker efter, är det inte många jag verkligen kan/vill/orkar anförtro mig åt. En psykoterapeut skulle väl hävda att separationsångesten fanns i gränslandet mellan det omedvetna och undermedvetna. Fast jag tror inte det.
det är bara sån jag är
jag gillar inte tanken på att jag mår dåligt någonstans i ett medvetande jag inte är medveten om.
det blev lite mycket filosoferande med tanke på att klockan är lunchtid. Idag ska jag plugga lite koreanska och baka en kaka. Tänkte bjuda min käraste granne på lite te och en god kaka.
Sånt som är bra för kropp och själ ; D
ha en underbart bra onsdag
Jag tycker att du är otroligt stark som kan analysera dig själv på det där viset och stå för dig själv, den du är. Det är skönt med människor som är så genuina. Jag hoppas verkligen att du hittar det du vill när du åker till korea.
Förövrigt skulle jag gärna vara din granne, med tanke på allt gofika du bakar! ;) Och angående balfrisyren, thanks. Jag är sjukt nöjd, hoppas bara den passar på mig också. kram