Jag har inte så många ord kvar, jag är trött och har ont i halsen. Men vilka underbara dagar och sjukt trevlig midsommar jag har haft! Hamnade i småland, var ute endel på nyhem och fick träffa massa vänner igen. På självaste midsommarafton njöt vi en stund på morgonen inne i jönköping, åt gofrukosten innan vi for ut till Nyhem. Vi mötte upp fler vänner, åt middag tillsammans. Jordgubbar på en filt till efterrätt, testkörning av drömbilen och lovsångsmöte. Rallardisko där vi gick lös och musiklyssnande i en bil fram till småtimmarna.
De andra dagarna fylldes av sol, vänner, möten, strand, beachvolley och annat trevligt.

Jag har haft det underbart helt enkelt. Bussresan till Norge gick fint, pratade länge och väl med världens finaste Tovelina. Det är en go tjej det!

nu är det dags för sängen innan arbetsveckan sätter igång. kram

Att blogga från en buss är ett spännande project må jag saga. Man vet aldrig då internetkontakten försvinner, men tack och lov är spotify så segt så det hinner inte ens märka att anslutningen är bruten förrän den är tillbaka igen.
Livet är gott, jobbar och äter. Vilar och hittar glädjen i de små tingen. Nu kommer jag vara ute på nyhem och i jönköping till tisdag nästa vecka. Sen är det jobb i fem dagar innan jag äntligen får flyga hem till mor och far! Kommer bli fantastiskt trevligt att få träffa familjen igen, lilla Flinga som enligt rykten och bildbevis går. Och hennes mor och far dessutom. Jag vet inte om livet kan bli så mycket bättre än det…!  
Dessutom har jag hittat en fin liknelse med hur min mage mår då jag äter mig mättmätt: som en varm korv precis innan skinnet spricker. Deep

Ska väl försöka sova tills vi kommer fram till Göteborg… Laaater

Det känns som om jag blöder ur örat. Vilket jag uppenbarligen inte gör. Med en så pass allvarlig hjärnskada skulle jag säkert inte överleva bussresan. Vilket jag uppenbarligen gör. Buss 820 mot Göteborg.. Efter elva dagars jobbande tänkte jag vila ut ett par dagar hos familjen Karlman. Jobbade sent pass igårkväll, cyklade hem i regnet och hann bara med ett par timmars sömn innan det var dags att bege sig in mot Oslo.
Annars har det inte hänt alltförmycket, Livet rullar på. Fotbolls VM har börjat och jag jobbar vidare. Ingne vidare rolig uppdatering men nu vet ni att jag är vid livet åtminstone :)

 

I once was filled with grief
and now it’s perfectly clear
no more tears from disbelief
I’ll never have to fear

Now clearly I can see
my hidden place in you
we are meant to be
one soul, placed in two

And I never have to ask
where you are those times I fall
when I tremble with no sight
I listen to your call