kwon Woo Jung

I got my name- ring today!!!

"Northkorea is famous in the world"

Hela Korea sörjer över de förlorade soldaterna. Koreaner börjar förbereda sig för krig efter attacken igår, även om det samtidigt vilar en trygghet över att Nordkorea aldrig kommer kunna använda sina kärnvapen mot Sydkorea av uppenbara orsaker. Vi befann oss i Seoul då vi fick höra vad som hänt, alla tvkanalar sände samma typ av nyhetssändning om och om igen.
Tidigare i år sänkte nordkorea ett sydkoreanskt skepp, och nu attacken mot ön. Förr eller senare kommer det brista. Världens farligaste sandlådekrig kan inte hålla på för evigt.
Känner mig dock inte ett dugg orolig för min egen del. Dels för att jag åker härifrån snart och dels för att jag helt enkelt inte är rädd för att dö. Däremot är jag mer orolig för min koreanska familj. De är lugna och tvivlar på att det kommer bli krig nu. Men dom har medgett att om de blir krig kan det bli svårt, och då kommer flygplatsen vara det första som stänger. Jag föreslog att de skulle simma till Japan och flyga därifrån till Sverige, de föreslog att superman kunde rädda dom och flyga dom till mig.
Jag antar att åratal av krig och krigshotelser förbereder en mentalt. Jag var helt seriös med Japan, förutom simningen förstås.
Men jag är ändå orolig- speciellt för min bror. Samma dag attacken skedde blev han uppringd av det militära om en eventuell inkallelse. Jag tycker inte om att han är duktig i det militära. Jag tycker inte om hans jobb som går ut på att oskadliggöra luftburna hot. Det placerar honom i fronten, inte i en bunker 56 meter ner i marken jag skulle önska att han var. Jag litar inte på hans löfte om att inte dö.
Så jag är sjukt egoistisk. att den största anledningen om förhoppningen till uteblivet krig inte är kriget i sig, utan att mina nära och kära ska vara säkra. Punkt

nara doden incidenterna i koreansk trafik gor mig graharig i fortid

Galet var lange och langt vi suttit i bil, bat, taxi och diverse. Och galet vilken vacker natur man har fatt se idag. Mysigt att resa ivag aven om det ar lite omstandigt att fixa allt runtomkring. Ar otroligt tacksam i alla fall och anser mig vara otroligt lyckligt lottad :)
I helgen har vi vart pa Hong Island, slanger val upp lite bilder om det finns tid. annars far jag gora det da jag kommit hem.
Imorgon gar vi in i sista veckan, kanns helt galet. 4 veckor gick fort. Sen ar det dags for den bistra verkligheten och beslut som ska tas. Det har till och med varit riktigt avkopplande att inte ha nagon fungerande telefon har.  MEN tanker njuta ihjal mig de sista dagarna. Nu vantar sangen...


universitetet

Okej, Idag klev vi upp snortidigt (med tanke pa att vi kom hem toksent inatt), jag skulle folja med HyangEun till skolan! Efter tva timmars bussakande och tunnelbaneakande ar vi framme vid skolan. Jag satter mig i biblioteket och forsoker smalta in medan jag laser en bok. Och vet ni vad som hander och som ar valdigt mystiskt?????

Det finns kanske ett 20 tal platt tv langs med en vagg, framfor varje tv finns det tva fotoljer och en dvd eller blueray ar inkopplad till tvn. Likasa horlurar (det ar  ju trots allt ett bibliotek). Jag satter mig framfor en tv for att lasa min medhavda bok, det ar nagra som tittar pa bridget jones men annars ar det lugnt. Helt plotsligt kommer det en tjej, i min egen alder, borjar prata pa koreanska och vill ha min tv!
Jag bara tittar pa henne forst, chockad over att hon har mage att peta pa mig och vifta ivag mig mot en annan tv. Men snall som jag ar lommar jag ivag (efter att ha rynkat pa ogonbrynen och muttrat lite pa engelska at henne). Det fanns atminstone 4 lediga TV apparater!!!! Jag dubbelkollade om jag oavsiktligt hade rakat ta en blueray spelarna. Men icke.

Och sen kanske jag oavsiktligt gav sken av att vara n[n partyprinsessa men valdigt ickefysisk. Grejen har ar att den vasterlandska partykulturen inte finns har pa samma satt. Visst finns det n[n enstaka nattklubb men det ar inte lika utbrett har som i vast. Hursomhelst sa fragade dom (min systers klasskamrater) om partykulturen, men sahar i efterhand kanske dom fragade om vad jag sysslar med. bahahahha.
Sa svart att forsta dom ibland... hahahah.
Och anledningen till att dom tror svenskar ar kalla som sten var da vi gick ifran restaurangen i slutet av deras lunchrast sa haller dom alltid varann i handen, eller gar i armkrok.
Grejen ar att koreaner ar ratt..hm.. fysiska av sig. Dom kramas inte, men dom haller hand, hoftacklar en pa tunnelbanan for att komma forst, och gar i armkrok. Dom fragade om ja tyckte det var konstigt, och jag sa lite.. jag menar, hur manga 26 aringar kanner jag som gar hand i hand med sina vanner?
Sen kom jag pa att det kanske man gor en aning ibland i Sverige ocksa, bara lite mindre ofta.

jaaajaaa. Sa har sitter jag nu, vid en dator jag lyckas sno mig till utan a a och o pa tangentbordet. om 45 minuter ska vi borja dra oss hemat, vi ar hemma vid 5 och da ska vi ivag och ta familjefoto! fyra timmars resvag for drygt 4 timmars skola.. >)

OCH glomde ju beratta om gardagskvallen. Jag har tre fantastiska svenska broder hemma och trodde val aldrig att jag skulle fa en fjarde snall bror. Ni borde vara grymt avundsjuka pa mig :) Min bror har i alla fall, sen han var 16 velat ha en skinnjacka. Forst forra aret kunde han kopa en, sa han fick vanta i 10 ar innan han hunnit b;rja jobba for att kopa en. Nar jag kom hit insisterade han pa att jag ocksa skulle ha en, speciellt da han fick hora att jag hade en fejk jacka hemma. Sa:
Han kor oss (mig han och hans flickvan) till doengdemun (en shoppaholics mekka) enbart for att ga till en vaning dar det fanns sakerligen over 30 sma butiker med skinnjackor for att hitta en jacka till mig. Innan dess hade han bett mig maila over bilder pa vad jag gillade sa han kunde hjalpa mig leta.

I skinnjacks villan var det bra att jag sag ut som en korean. Butikerna som horde oss prata engelska trissade genast upp priserna eftersom dom trodde vi va rika. Da dom fick hora att jag var ifran Sverige (som ar kant i korea for sin valfard) sa blev allt helt plotsligt superdyrt. Sa var taktik var att jag pekade pa en jacka jag gillade, dom fragade pa koreanska vad den kostade, och sen fick jag borja prata pa engelska igen. bahaha, sa kara mamma marianne: du kan fa betala mkt mer om du kommer hit o handlar.

Vi kom hem narmre ett. och just det: min bror jobbar sex dagar i veckan, gar upp vid 6 for att komma hem sent pa kvallen. Visst ar han ganska snall anda? :)

kram

Te drickandets alla konster

Idag träffade jag och Omma en av hennes vänner. Hon håller på med teer, var lite mystisk och visade konsten att dricka te. Skillnaderna på kinesiskt te och koreanskt te. Nästan som en "Geishas memoarer" eller nått sånt. Det är energikrävande att allting ständigt förs på en blandning av bruten engelska och smattrande koreanska. Måste vara totalfokuserad och läsa av blickar, läten och rörelser för att överhuvudtaget förstå någonting.
<br>

Klockan är snart sju men jag och min bror ska till Seoul ikväll. Blir spännande eftersom han är den som pratar absolut minst engelska. Oftast pratar han koreanska och jag förstår vad han säger genom kroppsspråket. Tur att man är kreativ ibland;)
<br>
<BR>
Tänkte som avslutning på en trevlig onsdag skicka en länk till ett par fotografer jag halvt lärde känna lite under min tid i newport beach. De tar sagolika foton, bröllop, förlovning, vanliga porträtt. Jag har bara en sak att säga om dem.
BEAUTIFUL!!!!!
http://www.lovisahan.com
Kika på deras bilder, visst är de duktiga?

14 november

vilket också är farsdag!! GRATTIS ALLA PAPPOR, och ett speciellt grattis till världens bästa pappa som är hemma i Vilhelmina idag! Om min telefon fungerat hade jag ringt.

skämmigt.

men vad gör man inte, detta är en av min systers skapelser som hon gjorde inför en fashionshow. Hon läser kläddesign vid universitetet. Då hon designar sina kläder tänker på hon vad jag skulle kunna ha (eftersom hon ger sakerna till mig), visst är hon söt?:)

fredagsmys

Har nyligen inhandlat ett par mörkbruna läckra stövletter i äkta skinn för inte alls mycket pengar. Sjukt intressant för er att veta.....
:)
Jag har idétorka om vad jag ska skriva här. Saker som hurdana familjen är, samtal där vi pratar om vad som egentligen hände sisådär tjugoett och ett halvt år sen och annat- är på tok för privat för att dela på en blogg där man inte har en aning om vem som läser och inte. Därför får ni hålla tillgodo med ytliga shoppinginköp och dagens planer. Så får vi vänta till att prata tills jag kommer till Sverige igen och träffar folk.
<br>
<br>
Häromkvällen satt vi och tittade igenom lite fotoalbum, skrattade gott några gånger. Koreaner brukar som bekant inte bli så superstora i vuxen ålder, men som bäbisar däremot är dom sådär tjocka och mysiga:) Igår var det peperoday också 11/11, vilket är en mindre variant av valentine's day. Fastän det mest är för de yngre åldrarna så ger mannen en dyr present till sin fru/flickvän, som i sin tur inte alls behöver ge nått likvärdigt. Behövs det sägas att min koreanske storebror muttrade om koreansk kultur innan han försvann ut?:)
Ikväll ska vi ut på nån festival/karneval stuk i Seol. Det är G20 i stan så det lär vara sjuukt mkt folk dessutom.. och för er som inte vet är G20 en grupp av ledarna för massa länder där man diskuterar ekonomi och politik.
Denna bild är då vi va ute och åt i Seol och träffade min mormor och morbror. Tyvärr jobbade min bror så han kunde inte komma med.

japansk lyxsushi och billiga converse

Jag är orolig att de ändrade bagagereglerna ska ställa till det för mig då jag ska hem.
En bild kan ju vara rolig också kanske, (passar på att sitta vid datorn då resten av familjen är och tränar/jobbar/pluggar för den som undrar )

baksidan

I helgen var vi vid östkusten, nära Nordkorea. Havet och stranden var sjukt trevliga men bergen, oj oj OJ säger jag bara. Det var nästan som att jag väntade på att se pandor och grejer komma (som i filmen "den lilla pandan" vi älskade då vi var små). Hösten här är fantastiskt vacker då alla de gula, röda och gröna färgerna lyser så starkt.
Vi bodde på hotell, hyrde cyklar och cyklade runt en mysig sjö. Gick på möte och åt kyckling på den kända "chicken street" i nån stad. :)
Jag har träffat endel korean-amerikaner och amerikaner här. Vi pratade om kulturskillnader som man kan störa sig på förutom att Korea är sjukt superytligt. (I vilket annat land är en kosmetisk plastkirurgioperation den vanligaste studentpresenten??) och på frågan "Varför går inte du som en catwalk modell?" är mitt självklara svar "för att jag inte är nån himla catwalk modell". Vilket var väldigt lustigt för koreaner att höra.. Sen är min gångstil vida känd och rolig kanske, men det är ju jag åtminstone!;D
Något jag kände mig sjukt provocerad av var bristen på hyfs och fason. Här har man ingen som helst gränser för hur "nära" man kommer. Jag var och shoppade med Omma och vi stod vid ett utförsälningsbord. Innan jag visste ordet av hade jag blivit puttad därifrån! Seriöst, dom bara skyfflade undan mig med sina armbågar och händer. Fick en minimal lust att putta tillbaka, men andades djupt och ställde mig i ett lugnt hörn och väntade istället. Eller då folk säger till min syster att hon är tjock, blev helt chockad innan jag fann mig och påpekade att hon faktiskt är snygg. Hmpf, folkvett :)
Men den värsta baksidan är nog all press som ligger på stackars skolbarn. Tittar du noga in i ögonen ser du knappt något liv, och det är inte så konstigt. Allt handlar om att prestera och vara bäst i skolan. Redan i slutet på lågstadiet så går de från åtta på morgonen till tio på kvällen. Då dom kommer hem har dom ändå massa läxor kvar. Redan som små får dom lära sig att klara sig på maximalt 6 timmars sömn och ändå måste högprestera. Självmord är otroligt vanligt här, i snitt är det ett barn i varje klass som begår självmord. 24 st/dag ungefär. Och det är inte dom lågpresterande kidsen som begår självmord, utan de är de duktigaste barnen som har otrolig press på sig att fortsätta vara bäst.
Detta har väl delvis gjort att Sydkorea blivit så utvecklat på senare år, men priset dom betalar är vansinnigt högt. I min koreanska familj är inte hetsen lika påtaglig alls. Det är skönt att märka :)
Annars är allt bra, har vart krasslig nu och önskar att jag tog med mig både alvedon, halstabletter och pepcil duo mot halsbränna. Men men. Efter regn kommer solsken

Service i Korea

Koreansk service heter duga, speciellt om man bott i Norge där serviceminded knappt existerade. Man kommer in i en affär och får thé eller något annat att dricka samtidigt som man går runt och plockar det man ska ha. I större matvarubutiker finns alltid provsmakning av mycket och folk vars jobb är till för att hjälpa en att hitta det man letar efter. De gånger koreansk service kan vara alltför påträngande är i små skobutiker. Jag älskar skor. Men vill gärna titta runt en stund innan, och är ganska noga med vad jag vill ha och inte. Vrider och vänder på vissa skor för att se den från alla vinklar, vilket tycks vara ett hemligt tecken på att man vill köpa dom. :)
Igår åkte vi in till Seol igen, vi åkte till ett gammalt kungligt palats med massa gamla/fina och traditionella hus. Efter det for vi till ett välkänt torn i Seol, man åkte en sån karbinhiss upp och hade chansen att se hela Seol ovanifrån. Det var väldigt vackert i mörkret då alla ljus och gatlyktor lyste upp hela stan. Dessutom såg/hörde jag två svenska män!!! Det var en chock :)
Imorgon åker vi iväg till kusten och återkommer igen på söndag. Brorsan är ledig (normalt sett går kidsen i skola lördagar, dvs lärarna jobbar 6 dagar i veckan här) så det blir trevligt. Koreanska skolor är helt sick. I high school går man i skola från 8 på morgonen till 10 på kvällen ungefär. Jag skulle aldrig vilja jobba som lärare i Korea, eller plugga här. Helt galet!
Nåja, nu tror jag vi ska iväg och shoppa. För min del blir det inte så mycket shopping eftersom allt jag sneglar på vill dom köpa till mig.Vilket är sjukt drygt.
Deras riktlinje på billigt och dyrt och min riktlinje skiljer sig markant. De visar mig billiga saker och jag hittar oftast inte så jättemkt. Dyrare saker är svårt att titta på, (fastän det är för mig helt OK priser)

Onsdag!

De flesta dagar smälter ihop så man håller inte riktigt reda på vad det är för dag. Men idag har jag tagit reda på att det är onsdag;)
I söndags sov vi ut ganska länge om jag inte minns fel. Sen for vi till någon kyrka, åt middag och på någon bönegrej på kvällen.
På måndagen följde jag med Omma (mamma på koreanska) till en annan böneträff innan jag satte mig med min hemtenta jag har vid universitetet. Ska bli så skönt då den är över.
Igår blev det lite shopping i SEOL igen. sjukt många människor var det!!!!!! Lite trist att amerikanska/australienska märken som man gillar är ungefär lika dyra här som hemma. Men det var mysigt att gå omkring, se alla människor. Det finns ändå en hel del västerlänningar här nu om man jämför med hur det var då mamma och pappa vad här för 21 år sen. Men varje gång jag ser en västerlänning så tänker jag, "åh, någon som mig" och en millisekund senare inser jag att det är bara jag som vet det^^.
I affärer blir jag alltid tilltalad på koreanska, även om de förstår ganska fort att jag pratar engelska.
Som svensk är österländsk kultur fascinerande. Sverige är ett av de mest sekulariserade länderna i världen. Man tror inte på något och Gud är ungefär lika verklig som jultomten. Det fascinerar mig bara, att i vi i vår värld värdesätter de teorier vetenskapen lägger fram (utan att egentligen att kolla upp den närmre.. då man skulle hamna i återvändsgränder om man väl gjorde det....^^)
men nu ska ja ut igen. lucnh med folk
hejs

RSS 2.0