Jag kan tycka det är lite kul om jag känner någon som är bakgrundsdansare för Britney spears (& då gillar jag inte ens brittan), eller att stöta på George Clooney utanför kodak theatre.. Jag menar, det är människor som så många känner igen, som har offentliga yrken och är (förhoppningsvis) duktiga på det dom gör.
Visst skulle jag vara stolt att ha Nicolas Cage som farbror eller nått;) Men låt mig då berätta om någon som jag verkligen beundrar.

Hon heter Frida och är den raraste stockholmaren du kan hitta. Hon är en av mina bästa vänner & något hon gör som jag fascineras av, beundras av.. är att påverka sin omgivning. Ett ljus i mörkret kan låta som en alltför välanvänd klichée. Men den passar så bra in. Släng in en Frida i vilket sammanhang som helst, och det blir så mycket bättre. Så mycket klarare och så mycket mer.. kärleksfullt. Ödmjukare och mer icke-självcentrerad människa har jag nog aldrig träffat, visst är det fantastiskt att vi är vänner?;) Jag har upptäckt hur otroligt mycket jag har att lära av henne, & en orolig själ som min bara toknjuter då jag får vara i närheten av en sån lugn och kärleksfull människa som henne.

Smygler då jag träffar människor som är alltför kändisfixerade. För jag är också stolt, för jag känner Frida

/Evelina